Lugna gatan!

Har varit och firat snäckans pappa idag. Köpte han en äggkokare, men såklart så fattades det en mätkopp så det är bara att lämna tillbaka och få ny. Så typiskt! Men han blev nöjd. Blev två bitar operatårta, mums! Sedan var han så snäll och bjöd på god middag, tacos i pitabröd. Så jäkla gott. Tack för det!

Har pluggat idag och igår så jag håller på att bli knäpp! Men nu har jag slutfört kursen alternativ medicin. Men känner mig inte nöjd, funderar hela tiden på om jag kan skriva mer och skriva på ett annat sätt. Jag måste göra något åt det, för jag mår riktigt dåligt när jag inte kan lämna det bakom mig och ta det som det kommer. Är sjukt rädd för att inte bli godkänd och att det jag skrivit inte räcker till. Jag har läst ett antal kurser och det har ju aldrig hänt. Men det ligger väl på ett annat plan antar jag. Efter mycket terapeutande så vet jag ju att det handlar om att jag alltid vill vara bra och duga till. Men vad är det värsta som skulle hända? Som jag sagt tidigare så har jag sjukt höga krav på mig själv och jag är väldigt ofta rädd att göra någon annan eller mig själv besviken. Vette tusan vad jag ska göra åt det. Trodde jag lämnat det bakom mig, men tydligen inte.

Fick veta att snäckans fotboll börjar på tis och att det är avslutning med basketen nästa söndag. Det ska bli riktigt roligt att få börja kolla på fotboll igen. Hoppas bara dom får ihop tillräckligt med folk. Det var gränsfall förra säsongen och nu ska dom bara spela sjumanna så det krävs ju att de har ett fullt lag. Men det ska bli himla kul. Så på fredag ska vi ha kalas för snäckans klass. Det är efterlängtat så det blir roligt för henne. Highschool musical kalas :) Vi ska bjuda på tacos oxå, snäckans val :)

Imorgon blir det att skicka snäckan till skolan och sedan börja skriva på rehab kursen. Sen ska min klasskompis hämta upp mig så vi kan lämna våra arbeten i skolan. Skickade ett renskrivet grupparbete till henne och bad henne läsa och säga vad hon tycker, eftersom jag alltid är så ängslig. Så fick jag tillbaka ett sms där det stod: Det var jättebra vännen, inget som behöver ändras. Du är bäst!...Då blir man glad, så små ord som betyder så mycket. Betyder mycket att ha någon som tror på en när man själv har lite svårt att göra det.

Ska ta och försöka koppla av lite nu när jag hunnit ikapp med skolan. Ska ju fortsätta imorgon, men just nu ska jag bara försöka njuta av friheten ikväll :)

Kvällskramar
                        /Malin


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0